Lagerinventering: så värderar du lagret inför bokslutet

När räkenskapsåret tar slut ska varorna på hyllan få ett värde. Det värdet avgör hur stor årets varukostnad blir, och därmed hur stor vinst du beskattas för. För de flesta med kalenderår som räkenskapsår betyder det en räkning den 31 december, och den går fortare om du har förberett den under hösten.

Jag har läst Skatteverkets vägledning om varulager, broschyren SKV 282, Bokföringsnämndens vägledning för förenklat årsbokslut och 17 kapitlet i inkomstskattelagen. Här är vad som ska räknas, hur det värderas och när du slipper.

Vad räknas som varulager?

Varulager är de materiella tillgångar som du tänker sälja, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av dina varor eller tjänster. Råvaror, halvfabrikat och färdiga varor ingår. Säljer du enbart tjänster har du normalt inget lager, men förbrukningsmaterial kan räknas dit.

Skatteverkets eget exempel är ett städföretag. Rengöringsmedlen som går åt när företaget städar hos kunder är varulager, trots att ingen kund köper flaskorna. Samma sak gäller frisörens färgtuber och snickarens virke.

Tre saker ska däremot inte med:

• Tillgångar du använder stadigvarande. Specialverktyg och reservdelar är anläggningstillgångar. De hanteras enligt reglerna för inventarier och avskrivningar.
• Varor i kommission. Säljer du någon annans varor utan att äga dem ingår de inte i ditt lager.
• Sålda varor som har lämnat dig. Har du levererat men inte fakturerat ska du enligt Skatteverket redovisa en fordran, inte ett lager.

Gränsen åt andra hållet är leveransen. Enligt Bokföringsnämndens vägledning tas en köpt vara upp som lager hos dig när den har kommit fram. En beställning som fortfarande är på väg den 31 december räknas alltså inte.

Måste du inventera lagret?

Ja, i regel. Skatteverket skriver att en inventering enligt lag ska göras minst en gång per år och att lagret ska värderas som det ser ut på balansdagen. Enda luckan gäller den som upprättar förenklat årsbokslut och har ett lager som uppenbart är värt mindre än ett halvt prisbasbelopp.

Formuleringen i SKV 282 är värd att läsa noga. Normalt ska alla som har köpt in varor inventera, och bara om det är uppenbart att värdet ligger under gränsen behöver du inte göra det. Ligger du i närheten av beloppet går det alltså inte att gissa. Då måste du räkna för att veta.

Inventeringen ska dessutom skrivas under. Skatteverket anger att inventeringslistorna undertecknas på heder och samvete, och SKV 282 påminner om samma sak för den som gör inventeringen på ett bokslutsunderlag.

Hur går en inventering till?

Du räknar hur många varor av varje sort som fysiskt finns i lagret på balansdagen och antecknar värdet post för post. Summan av posterna är lagrets sammanlagda anskaffningsvärde. Mer än så kräver inte Skatteverkets beskrivning, men ordningen du gör det i avgör hur lång tid det tar.

En arbetsgång som fungerar för ett litet lager:

1. Städa lagret veckan innan. Lägg samma varusort på samma ställe och ställ undan det som redan är sålt och väntar på upphämtning.
2. Skriv listan i förväg. En rad per varusort, med kolumner för antal, pris per styck och summa. Då återstår bara att fylla i antalen.
3. Räkna på balansdagen. SKV 282 är tydlig: du ska bara ta med varor som fysiskt finns i lagret. Räknar du en annan dag får du justera för allt som har kommit in och gått ut däremellan.
4. Sätt pris per varusort. Hämta det från leverantörsfakturorna, inte från prislistan i butiken.
5. Summera, datera och skriv under.

Spara listan tillsammans med bokslutet. Bokslutsunderlagen ska enligt SKV 282 sparas ihop med det förenklade årsbokslutet, och då gäller samma tid som för resten av räkenskaperna. Den har vi rett ut i guiden om hur länge bokföringen ska sparas.

Hur räknar du ut anskaffningsvärdet?

Anskaffningsvärdet är vad varan kostade dig att få hem: inköpspris plus frakt, tull och liknande utgifter. Har du köpt samma vara till olika priser under året gäller regeln först in, först ut. De varor som ligger kvar anses vara de du köpte senast, så du räknar bakåt från den sista fakturan.

Upprättar du förenklat årsbokslut är det enklare. Då får du enligt Bokföringsnämnden använda priset på den senast mottagna fakturan för hela varusorten, under förutsättning att priset är ett normalpris. En faktura med tillfällig kampanjrabatt duger inte som måttstock.

Tre detaljer i det förenklade regelverket är lätta att missa:

• Utgifter som står på fakturan räknas med, till exempel frakt. Andra externa utgifter för inköpet räknas bara med om de överstiger 5 000 kronor per leverans.
• Eget arbete ingår inte. Tillverkar du själv är anskaffningsvärdet inköpspriset för råmaterial och halvfabrikat. Dina egna timmar har inget värde i lagret.
• Handelsföretag får räkna baklänges. Anskaffningsvärdet får beräknas som försäljningspriset exklusive moms minus det pålägg du använder i din priskalkyl.

Skatteverkets räkneexempel anger alla priser exklusive moms. Det är också det belopp du har som kostnad i bokföringen om du är momsregistrerad.

Huvudregeln eller 97-procentsregeln?

Du väljer mellan två regler. Enligt huvudregeln tar du upp varje vara till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Enligt schablonregeln tar du upp hela lagret till 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Reglerna går inte att blanda inom samma lager.

Huvudregeln kallas lägsta värdets princip. Nettoförsäljningsvärdet är det pris du normalt kan sälja varan för, minus försäljningskostnaderna. Är det lägre än vad du betalade ska det lägre värdet användas för just den varan. Regeln passar när en del av lagret har tappat mycket i värde, som säsongsvaror som blev över eller en modell som har ersatts.

Schablonregeln står i 17 kap. 4 § inkomstskattelagen: lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. De tre procenten är ett schablonmässigt avdrag för inkurans, alltså varor som har blivit svåra att sälja. Du behöver inte visa att någon enskild vara har förlorat i värde.

Vilken regel som lönar sig beror på hur lagret mår. Är varorna kuranta ger schablonen tre procent utan arbete. Har en större del blivit svårsåld ger huvudregeln ett lägre värde, men den kräver att du kan visa vad varorna faktiskt går att sälja för. SKV 282 uttrycker det från andra hållet: framgår det klart att lagret har minskat i värde betydligt mer än tre procent ska du beräkna den verkliga värdenedgången.

Ett värde får du aldrig använda, och det är priset du hoppas sälja för. Lagret får inte tas upp högre än anskaffningsvärdet.

När behöver lagret inte tas upp alls?

Upprättar du förenklat årsbokslut och lagret är värt högst ett halvt prisbasbelopp behöver du inte ta upp det i balansräkningen. Det är 29 400 kronor för 2025 och 29 600 kronor för 2026. Gränsen gäller räkenskapsår som börjar den 1 januari 2025 eller senare. Tidigare var den 5 000 kronor.

Förenklat årsbokslut får den enskilda näringsidkare upprätta vars nettoomsättning normalt är högst tre miljoner kronor. Hur det skiljer sig från ett vanligt årsbokslut står i guiden om bokslut och årsredovisning.

Följden av att hamna under gränsen är att inköpen blir en kostnad direkt, tillsammans med de varor du eventuellt hade vid årets början. Med den tidigare gränsen på 5 000 kronor skulle även ett litet lager värderas varje år. Nu kan det ofta lämnas utanför.

Två räkneexempel

Anta att du säljer doftljus i en webbshop och gör förenklat årsbokslut. Den 31 december 2026 räknar du lagret och sätter pris efter den senaste fakturan för varje varusort.

Varusort	Antal	Pris per styck	Summa
Doftljus	400	62 kr	24 800 kr
Ljuslyktor	90	115 kr	10 350 kr
Presentkartonger	450	9 kr	4 050 kr
Sammanlagt anskaffningsvärde			39 200 kr

Lagret ligger över 29 600 kronor och ska tas upp. Med schablonregeln blir värdet 97 procent av 39 200 kronor, det vill säga 38 024 kronor. Inkuransavdraget är 1 176 kronor.

Hade du i stället haft 200 doftljus, 60 lyktor och 300 kartonger blir summan 12 400 plus 6 900 plus 2 700 kronor, alltså 22 000 kronor. Det är under gränsen. Du redovisar inget lager, och årets inköp är kostnad i sin helhet. Beloppen är räkneexempel, inte riktmärken.

Hur påverkar lagervärdet resultatet?

Ett högre lagervärde vid årets slut ger en lägre varukostnad och därmed en högre vinst. Ett lägre värde ger motsatsen. Varukostnaden är nämligen lagret vid årets början plus årets inköp minus lagret vid årets slut, så varje krona i utgående lager flyttar en krona kostnad till nästa år.

Det är därför reglerna sätter ett golv i stället för ett tak. Inkomstskattelagen säger att en lagertillgång inte får tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. En för låg värdering skjuter vinst framför sig, och det är just det golvet är till för att hindra.

För dig som precis har startat en webbshop har det en praktisk följd. Ett stort inköp i december sänker inte årets vinst om varorna ligger kvar på hyllan vid nyår. Kostnaden kommer först när de säljs, eller när lagret är så litet att det hamnar under gränsen.

Vanliga misstag vid inventeringen

Fyra fel går igen, och alla går att undvika med en timmes förberedelse.

1. Lagret värderas till försäljningspris. Det högsta tillåtna värdet är anskaffningsvärdet.
2. Nedskrivning och schablon blandas. Antingen lägsta värdets princip post för post, eller 97 procent på allt.
3. Varor på väg räknas med. En köpt vara ingår först när den har kommit fram till dig, och en såld vara ingår inte när den har skickats.
4. Listan saknar underskrift. Utan datum och namn är den ett kalkylark, inte ett bokslutsunderlag.

Lägg räkningen så nära balansdagen som möjligt och gör listan klar redan i november. Då är inventeringen en eftermiddags arbete och inte det som försenar hela bokslutet.