Inventarier: direktavdrag eller avskrivning?

En utgift som håller i flera år får du sällan dra av på en gång. Köper du en skruvdragare för 1 800 kronor är den en kostnad i år. Köper du en maskin för 80 000 kronor är den en tillgång som kostnadsförs bit för bit, i takt med att den förbrukas. Gränsen mellan de två fallen är en enda summa, och för 2026 heter den 29 600 kronor.

Jag har gått igenom Skatteverkets regler för värdeminskning och Bokföringsnämndens K1-regelverk för att reda ut vad som faktiskt gäller när du köper utrustning till firman i höst.

Vad räknas som inventarier?

Inventarier är tillgångar du behöver för att driva verksamheten och som ska användas under flera år. Skatteverket räknar upp maskiner, verktyg, möbler, bilar, instrument, datorer och affärsinredning. Förbrukningsmaterial som tar slut löpande hör inte hit, och inte heller immateriella rättigheter.

Underlaget är inte bara priset på fakturan. Frakt, tull, montering och liknande utgifter som krävs för att få inventariet på plats räknas in i anskaffningsvärdet. Tar du in något du ägt privat blir anskaffningsvärdet marknadsvärdet den dag du för in det i verksamheten, alltså vad någon utomstående hade betalat för det. Är firman inte momsregistrerad får du räkna in momsen i anskaffningsvärdet, eftersom du inte kan dra av den någon annanstans. Hur momsavdraget fungerar i övrigt har vi gått igenom i guiden om moms i enskild firma.

När får du dra av hela beloppet direkt?

Omedelbart avdrag betyder att hela utgiften dras av samma år som inköpet. Två fall ger den rätten: inventarier av mindre värde, och inventarier med en ekonomisk livslängd på högst tre år. Resten ska skrivas av över tid.

Med mindre värde menas att anskaffningsvärdet exklusive moms understiger ett halvt prisbasbelopp. Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor, vilket sätter gränsen vid 29 600 kronor. För inkomstår 2025 gick den vid 29 400 kronor. En laptop för 22 000 kronor exklusive moms dras alltså av direkt. En verkstadsmaskin för 45 000 kronor gör det inte.

Den detalj som oftast missas är kravet på naturligt samband. Finns det ett sådant samband mellan flera inventarier räknas de ihop, och beloppet ska då understiga gränsen tillsammans. Skatteverkets eget exempel är datorutrustning: hårddisk, bildskärm, skrivare, tangentbord och mus utgör ett enda inventarium i det här avseendet. Samma sak gäller om olika inköp kan ses som led i en större inventarieanskaffning, som när du inreder en hel lokal på en gång. Sex kontorsstolar för 6 000 kronor styck är inte sex småinköp, de är ett möblemang för 36 000 kronor.

Treårsregeln är den andra vägen. Bedöms den ekonomiska livslängden till högst tre år får du dra av hela beloppet oavsett pris, och det är du som ska kunna visa att livslängden är så kort. Tre år är en bedömningstid, inte en avskrivningstid.

Så fungerar huvudregeln på 30 procent

Ligger inköpet över gränsen skrivs det av. Huvudregeln i räkenskapsenlig avskrivning ger avdrag med högst 30 procent av avskrivningsunderlaget per år. Underlaget är det bokförda värdet vid årets ingång plus årets inköp som finns kvar vid årets slut, minus ersättning för sålda inventarier från tidigare år.

Ett exempel från Skatteverket. Bokfört värde vid årets början är 50 000 kronor, årets inköp 60 000 kronor och försäljningen av något du köpt tidigare år gav 10 000 kronor. Underlaget blir 100 000 kronor och årets avskrivning högst 30 000 kronor. Kvar att skriva av nästa år: 70 000 kronor.

Eftersom underlaget krymper varje år blir avdraget mindre och mindre. Teoretiskt blir inventarierna aldrig helt avskrivna med den här metoden, vilket är precis det problem kompletteringsregeln löser.

Ett praktiskt sätt att räkna är att i stället ta fram ett lägsta värde: 70 procent av avskrivningsunderlaget. Du får sedan skriva av så mycket att det bokförda värdet landar på den nivån. Fördelen är att du enkelt kan jämföra de två reglerna, eftersom den metod som ger lägst värde också ger störst avdrag.

Kompletteringsregeln: helt avskrivet på fem år

Kompletteringsregeln skriver av 20 procent av anskaffningsvärdet varje år, vilket tömmer posten på exakt fem år. Den är alternativet till huvudregeln inom räkenskapsenlig avskrivning, och du väljer fritt vilken av dem som ger dig mest just det året.

Priset är bokföring. För att använda regeln måste du veta anskaffningsvärde och anskaffningsår för allt du köpt de senaste fyra räkenskapsåren som fortfarande finns kvar. Årets avdrag räknas fram genom att lägga 20 procent på vart och ett av de fyra tidigare årens kvarvarande anskaffningsvärden plus årets inköp. Utan en ordentlig kontoplan och verifikationer i botten går det inte att göra rätt.

Det finns en tredje metod, restvärdesavskrivning, med högst 25 procent per år. Den skiljer sig genom att det bokförda värdet inte behöver stämma med det skattemässiga, och den saknar kompletteringsregel. För en vanlig enmansfirma är räkenskapsenlig avskrivning nästan alltid enklare.

Vad gäller vid förenklat årsbokslut?

Har du en omsättning på högst tre miljoner kronor får du upprätta ett förenklat årsbokslut enligt Bokföringsnämndens K1-regelverk. Då ska avskrivningen följa beskattningen, alltså reglerna för räkenskapsenlig avskrivning. Ingen separat avskrivningsplan behövs.

K1 har dessutom en förenkling som är ny för de flesta. För räkenskapsår som börjar 1 januari 2025 eller senare får hela avskrivningsunderlaget dras av om underlaget är högst ett halvt prisbasbelopp, alltså 29 600 kronor för 2026. Tidigare låg den gränsen på 5 000 kronor. Skillnaden är stor i praktiken: en post som samlat på sig några år av avskrivningar och nu ligger på 20 000 kronor kan städas bort i ett svep i stället för att släpa vidare med krympande avdrag.

Utgifter i samband med inköpet, till exempel transport, behöver inte tas upp som inventarier om de inte överstiger 5 000 kronor. De dras av direkt.

Spelar det någon roll när på året du köper?

Inte för avskrivningens storlek. Skatteverket skriver rakt ut att det inte har någon betydelse när under året du köper inventarier: finns de kvar vid årets slut får du skriva av med 30 procent. Ett köp den 20 december ger alltså samma avdrag som ett köp i januari.

Procentsatsen justeras däremot om räkenskapsåret inte är tolv månader. Ett halvårslångt första räkenskapsår ger 15 procent i stället för 30, och ett förlängt på arton månader ger 45 procent.

Det som faktiskt styr är leveransen, inte beställningen. Inventariet ska finnas i verksamheten vid räkenskapsårets utgång. En maskin som är beställd men står kvar hos leverantören den 31 december tillhör nästa år.

Det här gör hösten till rätt tid att räkna. Du vet ungefär var årets överskott landar, du hinner få leverans före årsskiftet, och du kan välja mellan att ta kostnaden i år eller nästa. Samma resonemang som när du planerar bokslut och årsredovisning: besluten fattas i god tid, inte på deklarationsdagen.

En rutin inför årsskiftet

1. Lista årets inköp av utrustning med belopp exklusive moms och leveransdatum.
2. Sortera under och över 29 600 kronor. Kolla naturligt samband innan du sorterar, så att ett möblemang inte blir fem småinköp.
3. Bedöm livslängden på det som ligger över. Håller det i högst tre år kan du ändå dra av direkt, men du ska kunna motivera bedömningen.
4. Räkna på båda reglerna för det som ska skrivas av, och välj den som ger störst avdrag i år.
5. Kontrollera leveransen på allt du planerar att köpa i december. Utan leverans före årsskiftet hamnar avdraget på nästa år.
6. Stäm av mot resten av avdragen. Hur inventarierna spelar ihop med avdrag för egenföretagare i övrigt avgör hur mycket överskottet faktiskt sjunker.

Ett direktavdrag är inte en rabatt, det är en tidigareläggning. Utgiften är densamma oavsett vilken ruta den hamnar i, men vilket år den syns bestämmer du i hög grad själv.